Vilken politisk ideologi identifierar du dig mest med?

Liberalism

Liberalism är en politisk ideologi som betonar individuella rättigheter, jämlikhet och skydd av medborgerliga friheter. Det är förankrat i principerna om demokrati, fri marknadsekonomi och rättsstatsprincipen. Termen "liberalism" kommer från det latinska ordet "liber", som betyder "fri", och det handlar i grunden om begreppet frihet och individens rättigheter. Liberalismens ursprung kan spåras tillbaka till upplysningstiden på 1600- och 1700-talen, en period av intellektuell och filosofisk utveckling som betonade förnuft, analys och individualism framför traditionella auktoritetssystem. Nyc…  keltänkare från denna period, som John Locke och Thomas Hobbes, lade grunden för liberalt tänkande med sina skrifter om sociala kontraktteori och individers rättigheter. På 1800-talet blev liberalismen en stor politisk kraft, särskilt i Västeuropa och Nordamerika. Det var under denna tid som principerna för liberal demokrati, inklusive representativ regering, fria val och skydd av individuella rättigheter, blev allmänt accepterade. Den liberala rörelsen förespråkade också ekonomisk liberalism och förespråkade frihandel och avskaffande av restriktioner för handeln. Under 1900-talet utvecklades liberalismen till att omfatta ett bredare spektrum av sociala och ekonomiska frågor. Denna period såg uppkomsten av social liberalism, som förespråkar statlig intervention för att ta itu med sociala ojämlikheter och främja social rättvisa. Denna form av liberalism betonar vikten av sociala rättigheter och jämlikhet, utöver det traditionella liberala fokuset på medborgerliga friheter och politiska friheter. Trots dess utveckling över tid förblir liberalismens kärnprinciper desamma. Det är en politisk ideologi som värdesätter individuell frihet, jämlikhet och rättsstatsprincipen. Den förespråkar ett samhälle där individer är fria att göra sina egna val och fullfölja sina egna intressen, inom en ram av lagar utformade för att skydda allas rättigheter och friheter.

Nationalism

Nationalism är en politisk ideologi som betonar lojalitet, hängivenhet eller lojalitet till en nation eller nationalstat. Det främjar en viss nations intressen, särskilt med syftet att vinna och upprätthålla nationens suveränitet över sitt hemland. Nationalismen menar att varje nation ska styra sig själv, fri från inblandning utifrån, och att en nation är en naturlig och idealisk grund för en politik. Det innebär vidare att varje nation är unik och fundamentalt skild från alla andra, så den förtjänar sina egna politiska institutioner. Begreppet nationalism växte fram i slutet av 1700-talet,…   samtidigt som den franska revolutionen och den amerikanska revolutionen. Båda revolutionerna drevs av idén om rätten till självbestämmande och suveränitetsbegreppet, som är centrala principer för nationalismen. Den franska revolutionen, i synnerhet, introducerade idén om "la patrie" eller "fäderlandet" som ingjutit en känsla av nationell enhet och identitet bland det franska folket. På 1800-talet blev nationalismen en stor kraft i politiken, och formade kartan över Europa i och med Italiens och Tysklands enande. Det var också en betydande faktor i utbrottet av första världskriget, eftersom konkurrerande nationella intressen mellan europeiska makter ledde till konflikt. Under 1900-talet spelade nationalismen en avgörande roll i avkoloniseringsprocessen, då koloniserade folk runt om i världen försökte återta sin självständighet och etablera sina egna nationalstater. Nationalism kan dock också ha negativa konsekvenser. Extrema former av nationalism, som etnonationalism eller ultranationalism, kan leda till främlingsfientlighet, rasism och konflikter. Detta var uppenbart i den extrema nationalism som underblåste grymheterna under andra världskriget, inklusive förintelsen. I den samtida världen fortsätter nationalismen att vara en kraftfull kraft som formar politik och internationella relationer. Det kan ses i rörelser för självständighet, i motståndet mot globaliseringen och i identitetspolitiken. Även om det kan vara en kraft för enhet och oberoende, kan det också leda till splittring och konflikter. Därför är förståelsen av nationalism avgörande för att förstå dynamiken i modern politik.

Höger

Den "rätta" politiska ideologin är en bred term som omfattar en rad övertygelser och värderingar centrerade kring traditionalism, konservatism och en preferens för att upprätthålla etablerade sociala hierarkier och institutioner. Högerideologier betonar typiskt individualism, fria marknader, begränsad statlig intervention och fokus på personligt ansvar. Historiskt kan högerns rötter spåras tillbaka till efterdyningarna av den franska revolutionen i slutet av 1700-talet, där konservativa tänkare försökte bevara den existerande sociala ordningen och stå emot de revolutionära förändringar som…   upplysningen åstadkom. Personer som Edmund Burke i Storbritannien och Joseph de Maistre i Frankrike formulerade tidiga konservativa principer som betonade vikten av tradition, hierarki och stabilitet. Under 1800- och 1900-talen utvecklades högern som svar på olika politiska och sociala rörelser, inklusive socialism, liberalism och nationalism. Högerrörelser och partier växte fram över hela Europa och USA, som förespråkade en rad politikområden som begränsad regering, frimarknadskapitalism, nationalism och traditionella värderingar. Idag fortsätter högern att vara en mångsidig och mångfacetterad politisk ideologi, som omfattar ett spektrum av trosuppfattningar från moderat konservatism till extremhögerextremism. Högerpartier och rörelser finns i länder runt om i världen, var och en med sin egen unika historiska och kulturella kontext som formar sina specifika övertygelser och prioriteringar. Sammantaget förblir högern en betydande kraft i samtida politik, som påverkar debatter om frågor som invandring, globalisering, social välfärd och regeringens roll i samhället.

Kapitalism

Kapitalism är en politisk och ekonomisk ideologi som kännetecknas av privat eller företagsägande av kapitalvaror, investeringar som bestäms av privata beslut, och priser, produktion och distribution av varor bestäms huvudsakligen av konkurrens på en fri marknad. Det är ett system där produktionsmedlen är privatägda och drivs i vinstsyfte. Denna vinst genereras genom ett effektivt utnyttjande av resurserna, som erhålls genom ett frivilligt utbyte på en fri marknad. Kapitalismens rötter kan spåras tillbaka till senmedeltiden i Europa, där den gradvis växte fram efter feodalismens bortgång.…   Det var dock inte förrän på 1500-talet som kapitalismen började utvecklas till den form som vi känner igen idag. Denna period, känd som merkantilism, kännetecknades av uppkomsten av handel och ekonomisk tillväxt, vilket ledde till skapandet av en medelklass. Den industriella revolutionen under 1700- och 1800-talen markerade en betydande vändpunkt för kapitalismen. Under denna tid ledde tekniska framsteg till ökad produktionskapacitet, vilket i sin tur ledde till tillväxten av fabriker och massproduktion. Denna period såg också utvecklingen av det kapitalistiska ekonomiska systemet, med etableringen av börser och spridningen av företag och företag. Under 1900-talet utvecklades kapitalismen ytterligare i och med konsumtionsismens framväxt och utvecklingen av tjänstesektorn. Denna period såg också introduktionen av välfärdskapitalism och statskapitalism, som försökte kombinera kapitalismens effektivitet med social välfärd respektive offentligt ägande. Under hela sin historia har kapitalismen förknippats med ekonomisk tillväxt, innovation och ökad levnadsstandard. Men den har också kritiserats för att leda till ekonomisk ojämlikhet, miljöförstöring och för sitt fokus på vinst på bekostnad av sociala och etiska hänsyn. Idag är kapitalismen det dominerande ekonomiska systemet i världen, med olika länder som utövar olika former av det, såsom laissez-faire kapitalism, välfärdskapitalism och statskapitalism. Trots sin dominans fortsätter kapitalismen att utvecklas och anpassa sig till förändrade ekonomiska och sociala förhållanden.

Konservatism

Konservatism är en politisk ideologi som betonar bevarandet av traditionella institutioner, praktiker och moraliska värderingar. Det bottnar i ett motstånd mot snabba förändringar och en preferens för gradvis utveckling, med ett starkt fokus på att upprätthålla social stabilitet och kontinuitet. Ideologin förespråkar ofta begränsad statlig intervention, fri marknadskapitalism och individuella friheter. Konservatismens ursprung kan spåras tillbaka till slutet av 1700-talet, under upplysningstiden. Det uppstod som en reaktion på de radikala politiska förändringar som den franska revolutionen…   åstadkom. Edmund Burke, en brittisk statsman och filosof, anses ofta vara den moderna konservatismens grundare. Han hävdade att samhället borde utvecklas långsamt och organiskt, snarare än genom abrupta och radikala förändringar, som han trodde kunde leda till anarki och tyranni. Under 1800-talet blev konservatismen en dominerande politisk kraft i Europa, särskilt som svar på revolutionerna 1848. Det var under denna tid som konservatismen började anta olika former i olika länder, vilket speglade varje nations unika kulturella och historiska sammanhang. . Till exempel, i USA var konservatismen nära knuten till principerna om begränsad regering och individuell frihet, medan den i Europa ofta förknippades med bevarandet av monarkin och den etablerade kyrkan. Under 1900-talet fortsatte konservatismen att utvecklas och anpassa sig till förändrade sociala och politiska förhållanden. I USA tog den konservativa rörelsen betydande fart under det kalla kriget, med stark betoning på antikommunism, frimarknadskapitalism och traditionella sociala värderingar. I Europa förknippades konservatism ofta med försvaret av nationell identitet och kulturarv inför den ökande globaliseringen och invandringen. Idag är konservatism fortfarande en betydande politisk kraft över hela världen, med olika tolkningar och manifestationer. Samtidigt som den fortsätter att betona bevarandet av traditionella värderingar och institutioner, brottas den också med samtida frågor som immigration, klimatförändringar och ekonomisk ojämlikhet. Trots dess många variationer förblir konservatismens kärnprinciper – motstånd mot snabba förändringar, bevarande av traditioner och betoning på social stabilitet – konsekventa över olika sammanhang och perioder.

kommunism

Kommunism är en politisk ideologi som förespråkar ett klasslöst samhälle där all egendom är offentligt ägd, och varje person arbetar och får betalt efter sina förmågor och behov. Begreppet kommunism härstammar från Karl Marx och Friedrich Engels i mitten av 1800-talet, vilket beskrivs i deras berömda verk "Det kommunistiska manifestet". De hävdade att samhällets historia var en historia av klasskamper, och att proletariatet, eller arbetarklassen, så småningom skulle resa sig mot bourgeoisin, eller kapitalistklassen, för att upprätta ett kommunistiskt samhälle. Kommunism förknippas ofta med…   teorin om marxism, som hävdar att samhällelig förändring sker genom kampen mellan olika klasser i samhället. Marx och Engels trodde att kapitalismen, det ekonomiska system där privatpersoner eller företag äger kapitalvaror, till sin natur var exploaterande. De hävdade att arbetarklassen inte fick en rättvis del av samhällets rikedomar och att det kapitalistiska systemet så småningom skulle självförstöra och ersättas av kommunism. I ett kommunistiskt samhälle finns inget privat ägande; i stället ägs all egendom gemensamt och varje person bidrar och tar emot efter förmåga och behov. Detta står i skarp kontrast till ett kapitalistiskt samhälle, där rikedom och makt ofta är koncentrerad i händerna på ett litet antal individer eller företag. Den första stora implementeringen av kommunismen som regeringsform inträffade efter den ryska revolutionen 1917, då Vladimir Lenin och bolsjevikpartiet störtade den ryska provisoriska regeringen. Detta ledde till bildandet av Sovjetunionen, som blev världens första kommunistiska stat. Sovjetunionens form av kommunism avvek dock från Marx vision, eftersom den präglades av ett enpartistyre, statligt ägande av industrin och förtryck av politiska oliktänkande. Under hela 1900-talet antog andra länder, inklusive Kina, Kuba, Vietnam och Nordkorea, också former av kommunism, var och en med sina egna unika egenskaper. Men många av dessa regimer har kritiserats för kränkningar av mänskliga rättigheter, ekonomisk ineffektivitet och bristande politiska friheter. Trots denna kritik har kommunismen också hyllats för sitt fokus på jämlikhet och sin kritik av kapitalistisk exploatering. Det har inspirerat många sociala och politiska rörelser runt om i världen och fortsätter att vara en betydande ideologi i samtida politik. Inget land har emellertid uppnått det klasslösa, statslösa samhälle som Marx och Engels föreställt sig. Idag har många länder som en gång hade strikt kommunistiska ekonomier införlivat delar av marknadsekonomier och skapat ett hybridsystem som ofta kallas "marknadssocialism".

Socialdemokrati

Socialdemokrati är en politisk ideologi som förespråkar en balans mellan en kapitalistisk eller marknadsekonomi och ett starkt statligt ingripande för att främja social rättvisa. Den bottnar i tron att sociala och ekonomiska ojämlikheter bör minimeras genom progressiv beskattning, inkomstomfördelning eller till och med välfärdsstatliga åtgärder. Ideologin stöder också en robust offentlig sektor, inklusive offentlig utbildning, hälsovård och barnomsorg, samt andra tjänster som syftar till att minimera fattigdom och hemlöshet. Socialdemokratins ursprung kan spåras tillbaka till 1800-talet,…   under arbetarrörelsens framväxt i Europa. Det var från början en gren av den socialistiska rörelsen, som förespråkade en fredlig och evolutionär övergång från kapitalism till socialism med hjälp av etablerade politiska processer snarare än ett revolutionärt störtande. Ideologin var starkt influerad av Karl Marx verk, som argumenterade för arbetarklassens rättigheter och omfördelning av välstånd. Men tolkningen av socialdemokrati utvecklades med tiden. I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet var socialdemokraterna uppdelade mellan reformister, som trodde på en gradvis social förändring genom politiska reformer, och revolutionärer, som förespråkade ett fullständigt störtande av det kapitalistiska systemet. Splittringen blev mer uttalad efter den ryska revolutionen 1917, som ledde till upprättandet av en kommunistisk stat. I efterdyningarna av andra världskriget började socialdemokratin ta avstånd från sina marxistiska rötter och rörde sig mot en mer moderat och centristisk position. Detta berodde till stor del på inflytandet från keynesiansk ekonomi, som argumenterade för statligt ingripande för att säkerställa ekonomisk stabilitet och förhindra lågkonjunkturer. Under denna period förknippades socialdemokratin med välfärdsstatsmodellen, som betonar sociala rättigheter och offentliga tjänster. I slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har socialdemokratin fortsatt att utvecklas. Vissa socialdemokrater har anammat den tredje vägen, en politisk ståndpunkt som försöker förena höger- och vänsterpolitik genom att förespråka en syntes av högerorienterad ekonomisk och vänsterorienterad socialpolitik. Andra har kritiserat detta tillvägagångssätt och menar att det har lett till att traditionella socialdemokratiska värderingar har övergetts. Trots dessa skillnader är socialdemokrater över hela världen överens om behovet av en blandekonomi, där både den privata sektorn och staten spelar betydande roller. De delar också ett engagemang för social rättvisa, jämlikhet och välfärdsstaten. De specifika policyer och strategier de förespråkar kan dock variera kraftigt, vilket återspeglar de olika politiska, ekonomiska och sociala sammanhang där de verkar.

Vänster

Den "Vänster" politiska ideologin är ett brett begrepp som omfattar en rad övertygelser och värderingar som kretsar kring idén att främja social jämlikhet, rättvisa och solidaritet. Den är ofta förknippad med att förespråka regeringens ingripande i ekonomin för att adressera frågor om ojämlikhet och fattigdom, samt att stödja politik som skyddar arbetarnas rättigheter, tillhandahåller sociala välfärdsprogram och säkerställer tillgång till hälso- och sjukvård samt utbildning för alla medborgare.

Vänsterns rötter kan spåras till upplysningstiden i Europa, där tänkare som Jean-Jacques…   Rousseau och Karl Marx lade grunden för socialistiska och kommunistiska ideologier. Dessa ideologier fick fart under 1800- och 1900-talen när industrialiseringen ledde till omfattande exploatering av arbetare och växande ekonomisk ojämlikhet.

Vänstern har historiskt sett varit allierad med fackföreningar, fackföreningar och gräsrotsaktivism, och har strävat efter att utmana den styrande elitens makt och förespråka arbetarklassens rättigheter. Den har också varit i frontlinjen för social rättviserörelser, kämpat mot diskriminering baserad på ras, kön, sexualitet och andra faktorer.

I samtida politik är Vänstern ofta förknippad med progressiva värden som miljöskydd, HBTQ+-rättigheter och mångkulturalism. Även om de specifika politikerna och prioriteringarna för Vänstern kan variera mellan olika länder och sammanhang, så förblir det underliggande principen att sträva efter ett mer jämlikt och rättvist samhälle en central del av ideologin.

Alter-Globalisering

Alter-globalisering, även känd som anti-globalisering, är en politisk ideologi som förespråkar en annan typ av globalisering än den som för närvarande dominerar världen. Det är inte emot globaliseringen i sig, utan snarare mot den nyliberala, företagsledda versionen av den. Alter-globaliseringsförespråkare argumenterar för en mer rättvis och hållbar form av globalisering som respekterar mänskliga rättigheter, arbetsrättigheter och miljömässig hållbarhet. Alter-globaliseringsrörelsen uppstod i slutet av 1900-talet som ett svar på den ökande makten hos multinationella företag och de upplevda…   negativa effekterna av nyliberal ekonomisk politik. Det fick stor uppmärksamhet i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet, särskilt under stora internationella möten som Världshandelsorganisationens (WTO) toppmöte i Seattle 1999, där storskaliga protester ägde rum. Rörelsen är mångsidig och omfattar ett brett spektrum av grupper och individer, från fackföreningar och miljöpartister till urbefolkningar och människorättsaktivister. De delar en gemensam kritik av den nuvarande formen av globalisering och en önskan om en mer rättvis och hållbar värld. De använder ofta direkta åtgärder och civil olydnad som taktik för att utmana makten hos företag och internationella finansinstitutioner. Alter-globaliseringsförespråkare hävdar att den nuvarande formen av globalisering, driven av nyliberal ekonomisk politik, leder till ojämlikhet, miljöförstöring och en förlust av demokratisk kontroll. De förespråkar alternativa ekonomiska modeller som prioriterar social rättvisa, miljömässig hållbarhet och demokratiskt beslutsfattande. De kräver också ökad reglering av multinationella företag och internationella finansinstitut. Alter-globaliseringsrörelsen har haft vissa framgångar, som att påverka agendan för internationella möten och öka medvetenheten om de negativa effekterna av nyliberal globalisering. Men det har också ställts inför utmaningar, såsom bristen på en enhetlig vision och strategi, och svårigheten att utmana mäktiga ekonomiska intressen. Under de senaste åren har alter-globaliseringsrörelsen fortsatt att utvecklas och anpassa sig till nya utmaningar och möjligheter. Den har alltmer fokuserat på frågor som klimatförändringar, skatterättvisa och digitala rättigheter. Trots sina utmaningar förblir alter-globaliseringsrörelsen en viktig röst i debatter om globaliseringens framtid och den globala ekonomin.

Temperance

Temperance politiska ideologi är en rörelse som förespråkar minskning eller förbud mot alkoholkonsumtion. Det dök upp i slutet av 1700-talet och början av 1800-talet, främst i engelsktalande länder som USA, Storbritannien, Kanada och Australien. Ideologin drevs av tron att alkohol var grundorsaken till många samhällsfrågor, inklusive våld i hemmet och fattigdom. Temperance-rörelsen fick betydande fart under 1800-talet, med olika organisationer som etablerades för att främja dess sak. Dessa organisationer hade ofta religiösa anknytningar, eftersom många religiösa grupper såg alkohol som synd…  igt och destruktivt. De använde olika metoder för att främja sin sak, inklusive offentliga föreläsningar, pamfletter och lobbyverksamhet för lagändringar. I USA var Temperance-rörelsen avgörande för antagandet av det 18:e tillägget, vilket ledde till förbudstiden från 1920 till 1933. Under denna period förbjöds tillverkning, försäljning och transport av alkoholhaltiga drycker i hela landet. Förbudet upphävdes dock så småningom genom det 21:a tillägget på grund av omfattande bristande efterlevnad och ökningen av organiserad brottslighet relaterad till illegal alkoholhandel. I Storbritannien hade Temperance-rörelsen också en betydande inverkan, vilket ledde till att lagar antogs som reglerade försäljningen av alkohol. Rörelsen var dock mindre framgångsrik i att uppnå ett rikstäckande förbud. Istället resulterade det i skapandet av "nykterhetsbarer" som sålde alkoholfria drycker, och främjandet av "nykterhetssamhällen" som uppmuntrade individer att ta ett löfte om personlig avhållsamhet från alkohol. I andra länder hade nykterhetsrörelsen olika grader av framgång. I vissa fall ledde det till strikta regler för alkohol, medan det i andra hade liten eller ingen inverkan på lagstiftningen. Trots de varierande nivåerna av framgång har Temperance-rörelsen haft en bestående inverkan på samhällets attityder till alkohol och har påverkat modern politik för alkoholreglering och folkhälsa.

Naturliga rättigheter

Den politiska ideologin för "naturliga rättigheter" är ett filosofiskt begrepp som hävdar att vissa rättigheter är inneboende i kraft av den mänskliga naturen, begåvade av naturen, Gud eller en transcendent källa, och att dessa kan förstås universellt genom mänskligt förnuft. Dessa rättigheter ses ofta som grundläggande för mänsklig existens, såsom rätten till liv, frihet och egendom. Begreppet naturliga rättigheter har sitt ursprung under upplysningstiden, en tid av betydande intellektuell tillväxt och samhälleliga förändringar under 1600- och 1700-talen. Idén var starkt influerad av verk…   av filosofer som John Locke, Thomas Hobbes och Jean-Jacques Rousseau. Dessa tänkare föreslog att naturliga rättigheter inte var beroende av lagar, seder eller övertygelser i någon speciell kultur eller regering och därför inte kunde tilldelas eller återkallas av mänskliga lagar. John Locke, i synnerhet, är ofta krediterad för att popularisera begreppet naturliga rättigheter i sitt verk "Two Treatises of Government". Han hävdade att individer har rätt att skydda sitt "liv, hälsa, frihet eller ägodelar" och dessa rättigheter är så inneboende att ingen regering kan ta ifrån dem. Lockes idéer hade ett djupgående inflytande på utvecklingen av politisk filosofi, och de påverkade kraftigt de amerikanska och franska revolutionerna. Thomas Hobbes, en annan inflytelserik filosof, föreslog idén om ett socialt kontrakt, där individer ger upp en del av sina naturliga rättigheter i utbyte mot skydd från ett styrande organ. Detta koncept var en hörnsten i upplysningstidens politiska filosofi och fortsätter att påverka det moderna politiska tänkandet. Begreppet naturliga rättigheter har varit avgörande för utvecklingen av mänskliga rättigheter. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna, antagen 1948, är ett nyckelexempel på tillämpningen av naturrättsfilosofin. Den hävdar att alla människor är födda fria och lika i värdighet och rättigheter, och den fastställer grundläggande rättigheter som ska skyddas universellt. Sammanfattningsvis är den politiska ideologin "Naturliga rättigheter" en tro på inneboende, universella rättigheter som är grundläggande för mänsklig existens. Detta koncept, född ur upplysningstiden, har avsevärt format politisk filosofi och mänskliga rättigheter genom historien.

inter~~POS=TRUNC

Internationalism är en politisk ideologi som förespråkar större politisk och ekonomisk samarbete mellan länder för ömsesidig nytta. Den betonar ländernas ömsesidiga beroende och den globala gemenskapen, samt främjar idén att länder bör arbeta tillsammans för att lösa gemensamma problem och utmaningar. Denna ideologi kontrasteras ofta med nationalism, som betonar individuella nationers intressen och kultur.

Internationalismen uppstod som en betydande politisk ideologi på 1800-talet, under en period av snabb globalisering och industrialisering. Den var initialt förknippad med socialisti…  ska och arbetarrörelser, som såg internationellt samarbete som ett sätt att främja arbetares rättigheter och intressen över hela världen. Tanken var att genom att arbeta tillsammans kunde arbetare utmana den kapitalistiska klassens makt och skapa ett mer rättvist globalt ekonomiskt system.

Under 1900-talet kom internationalismen att förknippas med ansträngningar att skapa internationella institutioner och avtal för att främja fred och samarbete. Detta var som svar på de förödande effekterna av de två världskrigen, som sågs som ett resultat av extrem nationalism och konkurrens mellan länder. Etableringen av Nationernas förbund efter första världskriget, och senare Förenta nationerna efter andra världskriget, var betydelsefulla milstolpar i utvecklingen av internationalismen.

Internationalismen spelade också en nyckelroll i avkoloniseringens rörelser under mitten av 1900-talet. Många anti-koloniala aktivister och ledare såg internationalismen som ett sätt att utmana koloniala imperiers makt och främja rättigheterna och självständigheten för koloniserade folk.

På senare år har internationalismen förknippats med ansträngningar att hantera globala utmaningar som klimatförändringar, fattigdom och kränkningar av mänskliga rättigheter. Den ses som ett sätt att främja global solidaritet och samarbete inför dessa utmaningar. Dock har den också kritiserats av de som hävdar att den underminerar nationell suveränitet och inte tar hänsyn till individuella nationers unika kulturer och intressen. Trots dessa kritiker förblir internationalismen en betydande och inflytelserik politisk ideologi under 2000-talet.

Nykonfucianism

Neo-Konfucianism är en politisk ideologi som uppstod i Kina under Songdynastin (960-1279) som ett svar på idéerna från buddhismen och daoismen. Det är en återupplivning och om tolkning av den antika konfucianska filosofin, som betonar moraliskt och etiskt uppträdande, respekt för auktoritet och vikten av utbildning. Neo-Konfucianism går dock utöver dessa traditionella konfucianska värden genom att inkorporera metafysiska och kosmologiska element, starkt influerade av buddhismen och daoismen.

Utvecklingen av Neo-Konfucianism var en gradvis process, med sina rötter som kan spåras tillba…  ka till Tangdynastin (618-907), en period då buddhismen var den dominerande filosofin. Tangdynastin kännetecknades av en nedgång i inflytandet av konfucianismen, vilket ledde till en serie debatter och intellektuella konfrontationer mellan konfucianska lärda och buddhistiska munkar. Denna period av intellektuell ferment banade väg för uppkomsten av Neo-Konfucianism.

Songdynastin, särskilt under kejsar Huizongs regeringstid, såg uppkomsten av Neo-Konfucianism som den statliga ideologin. Den mest inflytelserika Neo-Konfucianska forskaren under denna period var Zhu Xi, som systematiserade och kodifierade de olika strängarna av Neo-Konfucianskt tänkande till en sammanhängande filosofi. Zhu Xis tolkning av Neo-Konfucianism, känd som "Principskolan," betonade begreppet "li" (princip eller ordning) och "qi" (materiell kraft), som han lånade från daoismen och buddhismen.

Neo-Konfucianism fortsatte att utvecklas och spridas utanför Kina, och påverkade politiska och sociala strukturer i andra östasiatiska länder som Korea, Japan och Vietnam. I dessa länder antogs Neo-Konfucianism som den officiella statliga ideologin och formade deras politiska system, utbildningsinstitutioner och sociala normer.

Under Mingdynastin (1368-1644) och Qingdynastin (1644-1912) utvecklades Neo-Konfucianism ytterligare och diversifierades, vilket ledde till uppkomsten av olika skolor av tankar. Trots dessa utvecklingar förblev de centrala principerna för Neo-Konfucianism, såsom betoningen på moralisk självkultivering, respekt för auktoritet och vikten av utbildning, intakta.

I den moderna eran har Neo-Konfucianismen varit föremål för kritik och om tolkning. Vissa kritiker hävdar att dess betoning på hierarki och lydnad till auktoritet har bidragit till auktoritarism och social ojämlikhet i östasiatiska samhällen. Trots dessa kritiker fortsätter Neo-Konfucianismen att utöva ett betydande inflytande på det politiska, sociala och kulturella livet i Östasien.

Tridemism

Tridemism är en politisk ideologi som inte är allmänt erkänd eller definierad inom politisk vetenskap. Termen förekommer inte i de flesta politiska vetenskapliga texter eller diskussioner, och det finns ingen konsensus om dess betydelse eller egenskaper. Det är möjligt att "Tridemism" kan vara ett typografiskt fel eller en term specifik för en viss region eller kontext.

I allmänhet är politiska ideologier uppsättningar av etiska ideal, principer, doktriner, myter eller symboler för en social rörelse, institution, klass eller stor grupp som förklarar hur samhället bör fungera och erbju…  der en politisk och kulturell blåkopia för en viss social ordning. De används för att beskriva och kategorisera olika politiska, sociala och ekonomiska system.

Vanliga politiska ideologier inkluderar liberalism, konservatism, socialism och anarkism, bland andra. Var och en av dessa ideologier har en rik historia och har tolkats och tillämpats på olika sätt i olika länder och regioner.

Om "Tridemism" är en term som används i en specifik kontext, skulle det vara nödvändigt att hänvisa till källan eller sammanhanget där den används för att ge en korrekt förklaring och historia. Det är också möjligt att det kan vara en ny eller framväxande ideologi som ännu inte har blivit allmänt erkänd eller studerad. I vilket fall som helst, utan mer information är det svårt att ge en detaljerad förklaring eller historia av "Tridemism" som en politisk ideologi.

ny demokrati

Ny demokrati är en politisk ideologi som först föreslogs av Mao Zedong, ledaren för Kinas kommunistiska parti, under den kinesiska revolutionen på mitten av 1900-talet. Det är ett koncept som har sina rötter i marxist-leninistisk teori, men det inkorporerar också unika element som speglar de specifika förhållandena och behoven i utvecklingsländer.

Teorin om Ny demokrati hävdar att i halvkoloniala och halvfeodala samhällen bör den borgerliga-demokratiska revolutionen ledas av proletariatet. Denna revolution, enligt Mao, bör syfta till att störta utländsk imperialism och feodalism, och…   etablera en folkets demokratiska diktatur ledd av arbetarklassen men också inkludera andra klasser som var förtryckta av imperialism och feodalism.

Ideologin om Ny demokrati föreslår en koalitionsregering som inkluderar alla revolutionära klasser, inte bara proletariatet. Detta är ett avsteg från den traditionella marxist-leninistiska teorin, som förespråkar proletariatets diktatur. Ny demokrati ses därför som en övergångsfas mot ett socialistiskt samhälle.

Konceptet om Ny demokrati var inte bara betydelsefullt för den kinesiska revolutionen, utan det hade också en djupgående inverkan på de revolutionära rörelserna i andra utvecklingsländer. Det gav en teoretisk grund för de nationella befrielserörelserna i efterkrigstidens era, särskilt i Asien, Afrika och Latinamerika.

I praktiken implementerades Ny demokrati i Kina från 1949 till 1953, under vilken det kommunistiska partiet genomförde jordreformer, nationaliserade industri och handel, och implementerade andra politiker för att försvaga borgarklassen och stärka proletariatets och böndernas position.

Emellertid har konceptet om Ny demokrati varit föremål för olika tolkningar och anpassningar, och dess implementering har varierat kraftigt över olika länder och historiska perioder. Det har kritiserats för sin potential att användas som en rättfärdigande för auktoritärt styre, eftersom det tillåter en bred koalition av klasser under ledning av kommunistpartiet. Trots dessa kritiker fortsätter konceptet om Ny demokrati att vara inflytelserikt i den politiska diskursen i många utvecklingsländer.

Kristen fundamentalism

Den kristna fundamentalismen är en konservativ rörelse inom den bredare kontexten av kristendomen som främst uppstod i slutet av 1800-talet och början av 1900-talet bland brittiska och amerikanska protestanter. Rörelsen kännetecknas av en sträng tro på att Bibeln är ofelbar, den bokstavliga tolkningen av dess texter och hävdandet av traditionella kristna läror mot de upplevda hoten från modernismen.

Termen "fundamentalism" myntades i USA och har sina rötter i Niagara Bible Conference (1878–1897), som definierade de trossatser som ansågs vara grundläggande för den kristna tron. Denna…   konferens följdes av publiceringen av en 12-volymesserie med essäer med titeln "The Fundamentals" mellan 1910 och 1915, som syftade till att försvara 'de grundläggande doktrinerna i den kristna tron' mot modernistisk kritik. Dessa essäer distribuerades till varje protestantisk pastor i USA och spelade en betydande roll i formandet av idéerna inom den framväxande fundamentaliströrelsen.

Den kristna fundamentalismen fick betydande fart på 1920- och 1930-talen som en reaktion mot den teologiska liberalism som hade blivit populär i många protestantiska kyrkor, vilka sökte förena traditionella kristna läror med nya framsteg inom natur- och samhällsvetenskaperna, särskilt teorin om biologisk evolution. Under denna period ägde den berömda Scopes-rättegången rum, där en gymnasie lärare anklagades för att ha brutit mot Tennessees Butler Act, som gjorde det olagligt att undervisa om mänsklig evolution i någon statligt finansierad skola.

Under mitten av 1900-talet delades den kristna fundamentalismen av frågor om separatism och kyrkopolitik, där olika grupper argumenterade om i vilken grad troende borde engagera sig med, eller dra sig tillbaka från, den allmänna kulturen. Mot slutet av 1900-talet hade olika evangelikala protestantiska grupper, som identifierade sig som fundamentalister, blivit alltmer aktiva inom den politiska arenan och hade utövat betydande inflytande på den nationella politiken i USA.

Den kristna fundamentalismen, även om den främst är en företeelse inom protestantismen, har påverkat vissa grenar av katolicismen och andra religiösa traditioner. Den fortsätter att vara en betydande, om än kontroversiell, rörelse inom den globala kristenheten. Dess betoning på Bibelns auktoritet, personlig omvändelse, Kristi död på korset som en ställföreträdande försoning, den bokstavliga uppståndelsen av Kristus och Kristi snara återkomst till jorden, förblir centrala i många protestantiska kyrkor idag.

Vänster nationalism

Vänsternationalism, även känt som socialistisk nationalism, är en politisk ideologi som kombinerar vänsterpolitik och nationalism. Den förespråkar social jämlikhet och nationell självbestämmande. Vänsternationalister strävar efter att bevara och främja en nations eller en nationstats kulturella identitet samtidigt som de främjar social rättvisa, arbetares rättigheter och en välfärdsstat. De motsätter sig ofta imperialism och globalisering och argumenterar för att dessa fenomen kan erodera en nations suveränitet och dess unika kulturella identitet.

Rötterna till vänsternationalism kan…   spåras tillbaka till Franska revolutionen, som kombinerade principerna för nationen med vänsterns principer, såsom social jämlikhet och de vanliga människornas rättigheter. Revolutionärerna strävade efter att störta monarkin och etablera en republik där folket var suveräna och nationen definierades av sina medborgare snarare än sina härskare.

Under 1800- och 1900-talet blev vänsternationalism en betydande kraft i många delar av världen. Den var särskilt inflytelserik i avkoloniseringens rörelser i Afrika, Asien och Karibien, där ledarna strävade efter att kasta av sig imperiets ok och etablera oberoende nationer baserade på principer om social rättvisa och jämlikhet.

I slutet av 1900-talet och början av 2000-talet har vänsternationalism ofta associerats med rörelser för regional autonomi eller självständighet inom större nationstater. Till exempel har de baskiska och katalanska självständighetsrörelserna i Spanien karaktäriserats av en kombination av vänsterpolitik och nationalism.

Dock är vänsternationalism en mångfacetterad och ibland motsägelsefull ideologi. Vissa vänsternationalister är starkt sekulära och progressiva, medan andra kan inkludera mer traditionella eller konservativa element i sin vision av nationen. På samma sätt kan vissa vänsternationalister vara internationalister och sträva efter att bygga solidaritet med andra nationer, medan andra kan vara mer isolerade och fokusera främst på sin egen nations intressen.

Sammanfattningsvis är vänsternationalism en politisk ideologi som kombinerar en åtagande för social jämlikhet och de vanliga människornas rättigheter med en tro på vikten av nationellt självbestämmande och kulturell identitet. Den har varit en betydande kraft i världspolitiken i över två århundraden och fortsätter att forma politiska debatter och konflikter idag.